Det här är artikeln jag skrev i juli 2024 för Online Swedish, skolan som gett mig så mycket, när det gäller att lära mig svenska och personlig utveckling. Kanske hittar du något användbart för dig själv på min resa.
---
Praktiska råd från Ivana om hur du kan utveckla dina svenska kunskaper och förbereda dig effektivt för TISUS.
Hej! Jag är Ivana. Jag är 43 år gammal. Jag kommer från Kroatien och har bott i Sverige i 6 år. Jag bor för närvarande i en liten stad nära Stockholm. Jag tog examen i medicin. I Kroatien arbetade jag som lärare i medicinsk utbildning och nu planerar jag att ansöka om svensk läkarlegitimation.
1. Vad motiverade dig att börja lära dig svenska?
Jag ville flytta till Sverige. Jag älskade det när jag besökte Sverige första gången 2015 och när jag tog beslutet att lämna Kroatien verkade Sverige som ett logiskt val.
2. Kan du dela med dig av dina erfarenheter av TISUS? Hur förberedde du dig för det?
I mitt fall var det C1, men jag tror att man också skulle kunna göra det på en stark B2-nivå.
Jag började med Babbel, en onlineplattform för att lära sig språk. Jag gjorde alla deras vanliga kurser och några speciella. Och sedan online och live språkcafés aktiverade den kunskapen. De två sakerna förde mig till B1-nivå.
Jag översatte också 3/4 av en bok från svenska till kroatiska, vilket var avgörande för att etablera vad jag skulle kalla en känslomässig koppling mellan de två språken. Det hjälpte mig att börja känna det svenska språket genom att visualisera skillnaderna mellan svenska och kroatiska, och hitta sätt att uttrycka samma saker men på olika sätt.
Att sjunga på svenska hjälpte också. För mig är det det roligaste och enklaste sättet att bygga ordförråd, om än med något begränsad användbarhet. :) Och det hjälper också mycket med uttalet. Speciellt om man gör inspelningar.
Hösten förra året tog jag Online Swedish-kurser, B2 och Writing & Speaking, och det tog mig på bara några månader till en nivå där jag kunde arbeta som lärare i Sverige och undervisa i naturvetenskap inom vuxenutbildningen. Jag gillade särskilt W&S-kursen eftersom den är så väl och mångsidigt utformad att den förstärker alla aspekter av inlärning – grammatik, skrivande, ordförråd, lyssnande, tal (plus presentation som är ännu en högre form av tal). Den här kursen kräver dock engagemang och ansträngning eftersom det är mycket läxor. Jag skrev varenda en av dem, även om de flesta av dem efter kursens slut, som var 28 texter totalt på något mer än 10 000 ord.
Två månaders undervisning på svenska fungerade också som en slags intensiv språkkurs.
Efter det, i april i år, tog jag en Online Swedish-kurs, C1, som gav min svenska den sista poleringen.
Efter det förberedde jag mig specifikt för TISUS under några veckor.
Jag tog den TISUS-förberedelsekursen på Online Swedish som inkluderade uppgifter som att lyssna på radiospel, skriva kritik av filosofers idéer, skriva texter på plats som beskrev sedda videor, TISUS-specialiserade talsessioner, etc. Det var verkligen till hjälp att omsätta sin kunskap i praktiken och testa på alla dessa sätt.
För den första delen av TISUS, läsförståelse, och den andra, skrivdelen, gjorde jag låtsasprov, försökte efterlikna provet så mycket som möjligt, med respekt för den tid och de förutsättningar jag skulle ha för själva provet. Så att det inte blir några överraskningar under själva provet.
För den muntliga delen av provet förberedde jag mig med hjälp av det officiella material som vi fick via e-post en vecka före provet. För varje nyckelord eller fråga i dessa dokument läser jag minst två artiklar så jag är välinformerad. Jag tror att jag läst mer än 100 artiklar. Och så tränade jag på att prata om de ämnena under mina långa promenader. Jag måste ha sett rolig ut för förbipasserande men jag brydde mig bara om att jag såg bra ut och väl förberedd för TISUS.
Jag tyckte också att det var till stor hjälp att vara en del av Whats App-gruppen där kollegor från Online Swedish och jag delade användbar information om provet och uppmuntrade varandra.
3. Hur lång tid tog det för dig att nå en nivå där du kände dig säker på att göra provet?
7 eller 8 år. Med år långa pauser emellan. När jag studerade studerade jag obevekligt, ibland 4 till 8 timmar om dagen. Speciellt i början. Men det skulle bara vara för en månad eller två. Och sedan gick det månader eller år utan att göra någonting.
Förra året gjorde jag dock det mesta. Jag började i mars med språkcaféer. Jag visste att jag måste göra varje bit av min kunskap aktiv och användbar. Och det finns inget bättre sätt att göra det än språkcaféer.
Att vara i en riktig skola, Online Swedish, hjälpte mycket för att uppnå kontinuitet. Det är väldigt lätt att bli avstängd när du gör saker på egen hand. Men att ha människor runt omkring, en lärare och kollegor, kan bära dig en bit på vägen när du är för trött för att gå på egen hand.
Naturligtvis måste man göra jobbet själv, det finns ingen väg runt det. Så mitt råd skulle vara, var uppmärksam i klassen, gör anteckningar, ställ frågor, gör läxorna... var med, ha en vilja.
Men jag måste säga att Online Swedish är väldigt effektiv när det kommer till passivt kunskapsupptagande. Kurserna är så väl utformade vad gäller väl valda texter, metodiken och förstås bra undervisning, att kunskap har ett sätt att nå hjärnan utan större ansträngning.
4. Stötte du på några utmaningar under din språkresa? Om så är fallet, hur övervann du dem?
Jag är inte säker på vad du menar med utmaningar... Men det jag tänker på är hälsoproblem som jag hade, av vilka några lämnade mig i sängen utan att göra annat än att tänka. Sammanlagt tillbringade jag ett och ett halvt år av mitt liv med att ligga i sängen i ett sådant tillstånd. Och fler år gick med att besöka läkare och försöka leva ett mer normalt liv. Jag tänkte inte på att lära mig svenska på den tiden. I 4 år rörde jag det inte.
Under den perioden var jag isolerad och besviken på livet och mig själv, men det fick mig också att leta efter ett bättre sätt. Och jag hittade den.
Mina hälsoproblem hjälpte mig också att se medicin ur ett patientperspektiv, vilket inspirerade mig att försöka förändra något till det bättre.
5. Vilka resurser eller metoder tyckte du var mest användbara för att förbättra dina svenska språkkunskaper?
Det hela visade sig vara till stor hjälp, annars skulle jag inte ägna mig åt det – Babbel, språkcaféer, översätta, kurser i svenska online, jobba som lärare, förbereda för TISUS... men om jag fick välja en sak så skulle det vara språkcaféer.
Det var det som hjälpte mig mest. Man kan inte lära sig att tala ett språk utan att faktiskt tala det. Och i motsats till vissa råd som "använd din svenska var du än kan", skulle jag säga att det inte var till hjälp för mig.
Det var inte förrän på B2-nivå som jag började använda svenska i verkliga situationer. Innan dess var det faktiskt kontraproduktivt. Jag gick till affären, tog mod till mig och frågade något på svenska, då skulle personen antingen inte förstå mig eller så skulle jag inte förstå henom och sedan bytte hen snabbt till engelska, och jag skulle känna mig hemskt när jag tänkte: "Jag kommer aldrig att lära mig det här..."
Men på språkcaféer är det som en lekplats. Ingen förväntar sig att du ska förstå eller tala bra. Så jag var så avslappnad som möjligt.
Jag gick på alla språkcaféer i mitt område – i tre församlingar i svenska kyrkan och det lokala biblioteket, och på nätet: Kompis Sverige, Online Svenska, Röda Korset, Meetup-grupper, och jag sa till alla att jag var redo att träna svenska när som helst och med alla som är beredda att prata med mig. Snart hade jag mina egna WhatsApp-grupper och jag driver till och med mitt eget språkcafé nu en gång i veckan. Som en hobby. Det är så mycket jag älskar det.
Online Swedish språkcaféet är det bästa jag har varit på eftersom det inte är tidsbegränsat. Och jag satte mig som mål att åka sist. Medan en person var närvarande stannade jag kvar. I början skulle jag stanna i mer än 5 timmar, jag skulle vara så trött att jag i slutet knappt visste vad jag hette. Men jag visste: när min hjärna ville ge upp, då var det dags att pressa det hårdare. För då börjar hjärnans fysiologi förändras och hjärnan lär sig. Dessutom tenderar de bästa att stanna längre eftersom de kan utstå det, så det är då du har möjlighet att lära av dem.
Språkcaféer är enligt mig det billigaste sättet att lära sig svenska – i tid, ansträngning och pengar. Så mitt råd skulle vara: när du absolut inte har någon motivation, kom bara till språkcaféer. Du kommer åtminstone att behålla den nivå du befinner dig på för närvarande.
6. Deltog du i något språkutbytesprogram eller språkträffar för att träna på att prata svenska med modersmålstalare? Hur påverkade det ditt lärande?
Nej, men jag hade turen att bo i Sverige. Även om jag inte använde den möjligheten på 4 år. Men när jag började använda den gjorde jag det bästa av det. Jag ville bli en del av det svenska samhället. Jag ville lära känna människorna som bor här och lära mig hur de tänker och varför.
Den mest hjälpsamma i den meningen var Svenska kyrkan. Det är helt enkelt en magisk plats som tar emot människor med öppna armar. Jag är katolik och inte medlem, men så fort jag börjar arbeta kommer jag att börja betala skatt för svenska kyrkan för att den har gett mig så mycket. Numera är jag volontär där, jag sjunger i två körer, jag är med i en vandrandingsgrupp, jag besöker deras sommarcaféer, språkcaféer etc. Och ingen har någonsin kontaktat mig med någon religiös agenda. Och jag lärde mig så mycket av dem – från deras generositet, öppenhet, deras praktiska inställning till tro och deras underbara andliga musik. Min man skämtar om att jag blev protestant utan att inse det, men jag skulle säga att jag tack vare protestanter blev en bättre katolik.
Enligt min mening är svenska kyrkan svenska folkets hjärta och jag skulle rekommendera den till alla oavsett religiös tillhörighet. Det gör ens liv rikare, på något sätt behöver man det.
7. Hur påverkade det positivt ditt personliga eller professionella liv att bli godkänd på provet?
Det var inte så mycket att klara provet som att vara på väg till det. Fast det är lätt att säga det nu, med ett certifikat i fickan.
Men egentligen var det inte bara TISUS utan önskan om något bättre, att uppnå saker... ett sant liv, inte bara överlevnad, som förvandlade mig som person.
När det gäller certifikatet... Ja, det är verkligen en användbar sak. Vad jag vet är det det starkaste certifikatet när det kommer till svenska språket. Det erkänns till exempel om man vill skaffa svensk läkarlegitimation, svensk lärarlegitimation eller studera vid svenska universitet. Så ja, jag har haft mitt öga på det sedan 2017 eftersom det öppnar vissa möjligheter.
8. Fanns det några specifika strategier du använde för att öka ditt ordförråd och din förståelse i svenska?
Jag vet inte riktigt, jag blir obekväm även att bli tillfrågad om det.. Jag hatar att arbeta med ordförråd. Jag har fortfarande inte hittat något bra sätt att göra det. Åtminstone inte bättre än att ta de där tråkiga kurserna på Online Swedish. :) Om jag hittar en bättre metod kommer jag att meddela världen om det.
Jag tror att Babbel också har en bra ordförrådsbyggande metod, åtminstone på instegsnivå.
När det gäller förståelsen antar jag att du menar att förstå människor när de talar. Det är fortfarande en av mina smärtpunkter. Jag måste säga att jag alltid hade tråkigt att lyssna på poddar, oavsett vad de handlade om. Och speciellt att se svenska filmer eller tv-serier. Det som avskräcker mig är att undertexter sällan matchar det som sägs i filmen på exakt sätt och det distraherar mig bara. Så när det kommer till förståelse pratar jag bara med människor, på språkcaféer eller i verkliga situationer.
Fast när det kommer till att prata med infödda svenskar förstår jag sällan mer än 80-90%. Och ibland måste jag be om att få byta till engelska, särskilt under telefonsamtal om viktiga saker som hälsa, utfärdande av dokument och så vidare.
Men ett språk är en levande organism som skapats av miljontals människor under årtusenden. Jag skulle säga att nu på C1-nivå känner jag mig som en riktig nybörjare. Nu kan jag bättre förstå hur stort det svenska språket är och jag ser fram emot att verkligen börja lära mig det.
9. Hittade du några kulturella aspekter eller skillnader i språket som var utmanande att förstå? Hur övervann du dem? Till exempel kan svenska ha vissa idiomatiska uttryck som inte direkt översätts till andra språk eller kulturella referenser som är specifika för det svenska samhället. Att förstå och anpassa sig till dessa kulturella aspekter kan ibland utgöra en utmaning för språkinlärare.
Av de språk jag studerade, och förutom svenska är det engelska, franska, tyska och latin, var svenska det lättaste för mig att lära mig. Dels för att den är väldigt lik engelska vad gäller grammatik och ordförråd. Och dels för att jag tycker att svensk grammatik är ganska enkel och funktionell. Det finns regler för både grammatik och uttal. Att kunna uttala saker någorlunda bra redan från början betyder mycket när det kommer till motivation att fortsätta lära sig.
Men det finns fortfarande många saker jag har svårt med:
prepositioner, förstås: På kroatiska använder vi olika prepositioner i samma uttryck. To be afraid of something skulle till exempel vara detsamma som på engelska att vara rädd av något, men på svenska är det att vara rädd för något. Jag försöker övervinna detta genom att ägna särskild uppmärksamhet åt prepositioner och deras användning när jag stöter på dem. Jag är som en hund som alltid har ett öra alert när det kommer till prepositioner.
att matcha artiklar/pronomen, adjektiv och substantiv i talat språk: När jag skriver har jag inga problem med detta, jag tillämpar bara reglerna jag har lärt mig. För då har jag tillräckligt med tid att tänka på det. Men med det talade språkets hastighet uppstår alla typer av kombinationer som denna svarta katten, mitt röda bordet, osv.
är det presens perfekt (har varit) eller preteritum (var): Jag är inte perfekt på det här på engelska heller, men jag har lyssnat på engelska så mycket att det kommer automatiskt. Så, som sagt, jag måste hitta ett sätt att motivera mig själv att börja lyssna på svenska mer.
enkla uttryck som jag inte har stött på ännu: Till exempel verkar det som om det finns en miljon olika sätt att hälsa på någon och fråga "Hur mår du?" på svenska, och jag stöter alltid på några jag inte hört förut.
När det kommer till kulturella skillnader tenderar jag att inte fokusera på olikheter, utan på beröringspunkter. Jag letar efter sätt på vilka nya upplevelser kan förändra mig till det bättre och sätt på vilka jag kan ge något av värde tillbaka. Och som jag sa tidigare, att översätta från svenska till kroatiska, på en kvalitetsnivå som skulle räcka till för publiceringen av texten, hjälpte mycket med det.
10. Vilka råd skulle du ge till andra som just nu lär sig svenska och siktar på att klara provet?
Jag vet inte om det är till stor nytta att ge råd. Vi har alla unika hjärnor och måste därför hitta våra egna specifika sätt när det kommer till så komplexa aktiviteter som att lära oss ett nytt språk. Men om jag skulle behöva ge några råd skulle det vara:
För det första, gå till språkcaféer. Jag upprepar, det finns ingen språkinlärning utan att faktiskt tala. Och när du är på språkcafé, snälla, sitt inte bara där och gnäll för att vi alla inte brydde oss om dig. Ta ett steg och delta i konversationen. Gör det dessutom till ditt personliga mål att skapa en god atmosfär för andra. Om du inte gör allt bara om dig själv kommer det att löna sig långt utöver dina språkkunskaper, tro mig. Jag har mycket erfarenhet av detta.
För det andra, hitta något roligt och intressant för dig själv. Inte bara när det gäller att lära sig svenska, utan generellt. Om jag får parafrasera Friedrich Nietzsche: "Den som har ett varför kan uthärda varje hur som helst." Och kärlek är det mest kraftfulla varför av alla. Så älska det och du kommer att lyckas.
Till exempel:
Jag hatar att lyssna på poddar men jag älskar språkcaféer så jag gör det istället.
Jag hatar att göra textsammanfattningar, men jag gillar att analysera texter, så jag kryddar mina sammanfattningar med analys.
Jag gillar att sjunga så jag hittade några svenska sånger för att förbättra mitt uttal.
Och slutligen, ansträng dig. Som en av de bästa svenska idrottarna, Ingmar Stenmark, sa: ”Jag vet ingenting om tur. Bara att ju mer jag tränar desto mer tur har jag”.
Online Swedish, tack för allt du har gett mig, och för denna möjlighet att dela mina erfarenheter med andra. Må himlen vara din gräns.
Klicka här för att gå till originalartikeln.